Originalstandard 2001-01-27

FCI-Standard 2001-04-25; engelska

Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2020-08-06

 

Ursprungsland/hemland:

Irland

Användningsområde:

Tidigare jakthund, numera främst sällskapshund

FCI-klassifikation:

Grupp 3, sektion 1 stora och medelstora terrier

___________________________________________________________     

Bakgrund /ändamål

Liksom många andra raser inom terriergruppen accepterades

Irish Glen of Imaal terrier inte riktigt av de jagande herrskapsfolken

förrän i mitten av 1800-talet. Irish Glen of Imaal terrier är mer en gammal ras,

som helt ignorerades under lång tid, än ett modernt avelsexperiment.

Den är en mycket lokal variant inom det begränsade Glen of Imaal (glen=dal).

Bönderna i området var ättlingar till soldater som under 1500-och 1600-talet

fick land av brittiska kronan som ersättning för utförd militärtjänst.

De fick använda alla sina medfödda talanger för att överleva i det karga

området. En hund som inte dagligen bidrog till försörjningen fanns det

därför inte någon plats för.

Livet för hundarna innebar bland annat många timmar i selen för att dra runt

hjulen som roterade köttspetten över eldarna (”turn spit dog”). De användes

även till den dubiösa hundkampsporten, traditioner som nu är försvunna.

Innan rasen blev känd på hundutställningar hade den under generationer av

hårt arbete formats till den kraftiga och robusta hund vi idag känner som

Glen of Imaal terrier. Likt de flesta andra terrierraser har denna lilla ihärdiga

terrier använts för att jaga räv och grävling samt för att hålla nere råttbeståndet.

Numera är rasen en blid och lugn familjehund. Irländska kennelklubben

erkände rasen 1934 och en rasklubb bildades snart därefter.

                                                       

Helhetsintryck

Glen of Imaal terrier skall vara medelstor med medellång päls. Den skall ge

intryck av stor styrka med maximal substans i förhållande till sin storlek.

Viktiga måttförhållanden

Kroppen skall vara längre än den är hög, rasen skall vara lågställd.

Uppförande/karaktär

Rasen skall vara rörlig, aktiv och tyst arbetande.

Den visar intensiv jaktlust och stort mod när så behövs. I övrigt är den vänlig

och foglig och utstrålar personlighet. Rasens lojala och tillgivna kynne gör den

mycket lämplig som sällskapshund. Det sägs att rasen inte är lika hetlevrad

som andra terrier, men den är alltid aktiv och arbetsvillig.

 

HUVUD

Huvudet skall ha god bredd och vara tämligen långt.

 

Stop

Stopet skall vara markerat

Nostryffel

Nostryffeln skall vara svart.

 

Nosparti

Nospartiet skall vara kraftfullt och avsmalna mot nostryffeln.

 

Käkar/Tänder

Käkarna skall vara kraftiga med sunda, regelbundna, stora och starka tänder.

Saxbett.

Ögon

Ögonen skall vara medelstora, bruna, runda och ansatta väl åtskilda.

Ljusa ögon är inte önskvärt.

Öron

Öronen skall vara små, burna som rosenöron eller halvt uppresta när hunden

är alert. I vila viks öronen bakåt. Helt uppstående eller helt nedhängande öron

är inte önskvärt.

 

HALS

Halsen skall vara medellång och mycket muskulös.

 

KROPP

Kroppen skall vara djup och lång, längre än hög.

Överlinje

Överlinjen skall vara plan.

 

Ländparti

Ländpartiet skall vara kraftfullt.

Bröstkorg

Bröstkorgen skall vara kraftig och bred med väl välvda revben.

Svans

Svansen skall vara väl ansatt, kraftig vid roten och bäras glatt.

I hemlandet kuperas svansen till halva längden. Naturligt lång svans är

tillåten i länder med kuperingsförbud. Svanskupering är förbjuden i Sverige.

 

EXTREMITETER

Framställ

Frambenen skall vara korta, böjda och ha kraftig benstomme.

Skulderblad

Skuldrorna skall vara breda, muskulösa och väl tillbakalagda.

Framtassar

Framtassarna skall vara kompakta och starka med rundade trampdynor.

De skall vara svagt utåtvridna från handloven.

Bakställ

Bakstället skall vara starkt och muskulöst.

 

Lår

Låren skall vara väl musklade.

 

Knäled

Knälederna skall vara väl vinklade.

 

Has

Hasorna skall varken vara inåt - eller utåtvridna.

Baktassar

Tassarna skall vara kompakta och starka med rundade trampdynor.

 

RÖRELSER

Rörelserna skall vara fria utan höga frambensrörelser(hackney).

De skall utan ansträngning täcka mycket mark och ha bra påskjut från bakbenen.

 

PÄLS

Pälsstruktur

Pälsen skall vara medellång med sträv struktur och mjuk underull.

Den får putsas för att ge hunden ett vårdat utseende.

Färg

Blå brindle - färgen får inte tona åt svart.

Vetefärg – från ljust vete till en gyllene rödaktig nyans.

Valpar föds vanligen blå, vetefärgade eller rödaktiga. Valpar med ljusare färg

har vanligen en bläckblå mask och det kan också förekomma strimmor av blått

nedför ryggen, på svansen och öronen. De mörka markeringarna ljusnar med åldern.

 

STORLEK/VIKT

Mankhöjd

Hanhundar max 35,5 cm, tikar förhållandevis mindre.

Vikt

Hanhundar ca 16 kg, tikar förhållandevis mindre.

 

FEL

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till

graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande.

• Tungt hängande öron
• Underbett; överbett
• För kort kropp
• Rak front
  

Diskvalificerande fel

• Aggressiv eller extremt skygg.

• Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter.

• Svart med tanteckning.

• Smalt nosparti.

Nota bene

Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel.

Testiklar

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt

belägna i pungen.

Silence. No word spoken. The Glen has seen history.

Its wild mountains and its dog. Time stands still. The Glen, its terriers have survived time. A little dog,long in body, a family friend.

All, all are gone, the Scottish Highlanders who manned the Black Banks. 1798 fast forgotten.The terrier lives on. The mountains and their Glen are at peace.

           

But the Glen of Imaal Terrier speaks. I am an Irish Breed, I have known St.Patric. I was here in 1798, I knew Micael Dwyer.

            

All, all are gone, I still live on. The Irish Glen of Imaal Terrier.

             

By Eithne Cleary